Är det nu jag blir bondmora på heltid?

Tack för alla hejarop och lyckönskningar i samband med att vi berättade om Axagård. Det är ett roligt och utmanande projekt och jag kommer samtidigt mina rötter lite närmare. Men nej, jag ska inte sluta vara varken entreprenör, föreläsare eller konsult. Det är inte nu jag blir bondmora dygnet runt, utan jag jobbar på, precis som vanligt. Det jag däremot anser att jag definitivt lagt på hyllan är möjligheten att ha ett ”vanligt heltidsjobb”. Jag börjar ha så pass många järn i elden att det inte längre är möjligt.

Tid att vara mamma

Dessutom har jag blivit mera självisk sedan Sigrid föddes, eller mera familjeorienterad om vi väljer ett positivare ord. Mina barn får numera fler timmar per dygn av mig, för att jag vill ha det så. Igår kunde jag åka med som förälder till Vörå Skidcentrum när barnen hade skiddag och jag kände hur lyxigt det var. Vilken glädje att kunna prioritera så, att ibland bara få var mamma. Den tiden tänker jag ge mig själv mer av de kommande åren. Härvaro är mitt nya favoritord.

snowman

Det är bra att blanda

Att blanda olika arbetsuppgifter och projekt är det bästa jag vet. Att ena stunden prata utfodringsplan för nötdjur och i nästa skicka iväg en föreläsningsoffert gällande entreprenörsskap, för att sen svara på mejl om digital marknadsföring. Att få vara med och utveckla webhandeln på Aveo, fundera på förpackningsmaterial och försäljningsbidrag, allt är fantastiskt roligt och ingen dag är den andra lik. Att få varva upplevelsen av att vara expert med den av att vara nybörjare, det håller mig alert. Att ha många olika saker på gång är för mig är ett sätt att förstå världen lite bättre och framförallt en fungerande metod för att undgå att bli uttråkad.

Min egen godispåse

När det blir rutin blir jag uttråkad och då blir jag lat, att gå omkring och känna mig lat är bland det värsta jag vet. Någon säger säkert att jag lider av ”duktig flicka” syndromet. Det har jag säkert gjort i någon mån, kanske gör jag det än idag, hursomhelst så avskyr jag att känna mig lat.

Jag vill känna mig levande, på gång, jag vill att mitt arbetsliv ska vara som en godispåse jag själv plockat ihop.  Choklad, lakrits, vingummi, svampar, praliner och skumbjörnar, alla möjliga sorter, huller om buller, men på mina villkor. Jag känner mig oerhört tacksam för att jag får ha det som jag har det.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att jag inte vet vad jag ska skriva på mitt visitkort. En mångsidig mamma, föreläsare och bondmora till er tjänst?

knowledge1