Är det nu jag blir bondmora på heltid?

Tack för alla hejarop och lyckönskningar i samband med att vi berättade om Axagård. Det är ett roligt och utmanande projekt och jag kommer samtidigt mina rötter lite närmare. Men nej, jag ska inte sluta vara varken entreprenör, föreläsare eller konsult. Det är inte nu jag blir bondmora dygnet runt, utan jag jobbar på, precis som vanligt. Det jag däremot anser att jag definitivt lagt på hyllan är möjligheten att ha ett ”vanligt heltidsjobb”. Jag börjar ha så pass många järn i elden att det inte längre är möjligt.

Tid att vara mamma

Dessutom har jag blivit mera självisk sedan Sigrid föddes, eller mera familjeorienterad om vi väljer ett positivare ord. Mina barn får numera fler timmar per dygn av mig, för att jag vill ha det så. Igår kunde jag åka med som förälder till Vörå Skidcentrum när barnen hade skiddag och jag kände hur lyxigt det var. Vilken glädje att kunna prioritera så, att ibland bara få var mamma. Den tiden tänker jag ge mig själv mer av de kommande åren. Härvaro är mitt nya favoritord.

snowman

Det är bra att blanda

Att blanda olika arbetsuppgifter och projekt är det bästa jag vet. Att ena stunden prata utfodringsplan för nötdjur och i nästa skicka iväg en föreläsningsoffert gällande entreprenörsskap, för att sen svara på mejl om digital marknadsföring. Att få vara med och utveckla webhandeln på Aveo, fundera på förpackningsmaterial och försäljningsbidrag, allt är fantastiskt roligt och ingen dag är den andra lik. Att få varva upplevelsen av att vara expert med den av att vara nybörjare, det håller mig alert. Att ha många olika saker på gång är för mig är ett sätt att förstå världen lite bättre och framförallt en fungerande metod för att undgå att bli uttråkad.

Min egen godispåse

När det blir rutin blir jag uttråkad och då blir jag lat, att gå omkring och känna mig lat är bland det värsta jag vet. Någon säger säkert att jag lider av ”duktig flicka” syndromet. Det har jag säkert gjort i någon mån, kanske gör jag det än idag, hursomhelst så avskyr jag att känna mig lat.

Jag vill känna mig levande, på gång, jag vill att mitt arbetsliv ska vara som en godispåse jag själv plockat ihop.  Choklad, lakrits, vingummi, svampar, praliner och skumbjörnar, alla möjliga sorter, huller om buller, men på mina villkor. Jag känner mig oerhört tacksam för att jag får ha det som jag har det.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att jag inte vet vad jag ska skriva på mitt visitkort. En mångsidig mamma, föreläsare och bondmora till er tjänst?

knowledge1

 

 

Axagård – starkare tillsammans!

Idag har jag köpt ett stort fång tulpaner till min man och mig själv. I mer än ett halvt år har vi jobbat med vår senaste satsning, jordbruket Axagård. Det har varit många saker att reda ut, orientering i en byråkratisk djungel. Pensioner, jordbruksstöd, djurens välbefinnande, rätten till semester, är några av alla detaljer som måste redas ut. Det gäller att vara alert så att man hela tiden befinner sig på rätt sida om alla bestämmelser. Tålamod och noggrannhet är inte min starka sida så detta har varit god övning.

jordbruket

Jordbruksföretaget Axagård

Men nu är vi alltså officiellt igång och Axagård är registrerat. Jag är väldigt nöjd över namnet Axagård, som dels syftar på ett sädesax och dels på acceleration. Axagård ska ägna sig åt traditionell jordbruksverksamhet. Vi ska odla jorden, så spannmål och gräs, föda upp slaktsvin och tjurar. Den stora skillnaden är att vi kör ihop min brors jordbruk med vårt eget och utvidgar den gemensamma verksamheten.

Genom Lanttjänst och alla avtalsgårdar har vi kommit många olika jordbruksverksamheter in på livet. En av de största insikterna är att: där familjer kommer väl överens och hjälps åt, där är jordbruken starka och livskraftiga. Där finns ofta både arbetsglädje och framtidstro, trots att jordbruken just nu haft flera ekonomiskt tuffa år.

Tuffa tider kräver radikala åtgärder.

Det brukar min pappa säga och det har jag tänkt på många gånger när jag stött på olika utmaningar i mina egna företag. Tuffa tider? Ja, gör då något radikalt! Att fega och göra myrsteg kommer troligen inte att lösa problemet.

En ny början

Min bror Johan hade faktiskt bestämt sig för att sluta som jordbrukare när Mikael en sommarkväll föreslog att tänk om vi skulle göra det här tillsammans istället. Några timmar in i sommarnatten var de överens och en ny lösning såg dagens ljus.

Ja, vi gör det tillsammans.

När jag ringde pappa och berättade om kursändringen sa pappa direkt: Ja, jag har ju sagt, det behövs minst tre personer om det där maskineriet ska skötas optimalt! Ingen chans att en person orkar och klarar det i längden! Nå, nu är vi fyra.

Det är viktigt med rötter trots allt

När jag startade mitt första företag var det viktigt för mig att jag skulle driva det på sådana villkor att jag skulle kunna lämna det. Att ha möjligheten att kunna sälja av helt enkelt. Säkerligen berodde det mest på att jag upplevt hur starkt bindande ett familjejordbruk är, det kopplas helt till dig som person. Det är ett oerhört svårt beslut att sälja ett jordbruk. Det tror jag de allra flesta jordbrukare skriver under på. Jag ville absolut inte bli lika fast i mitt företagande.

Men jag får erkänna att det känns bra idag. Extra bra. Åkrarna min släkt, min farmor och farfar brukade, kommer även nästa vår att brukas av släkten. Fältet vi plockade sten på efter farfars begravning kommer säkerligen även i år att uppbåda nya stenar. Vi kommer att plocka dem, men inte mera förhand utan med maskin. Vi ska fortsätta driva släktens gårdar. Inte som förr utan på ett nytt sätt, där vi är fler som vill och kan hjälpa till!

Axagård -Starkare tillsammans!

tulpaner

Allvarligt är oseriöst

Att vara seriös, det vill säga att verkligen satsa på det man gör, vara professionell, betyder inte att man är allvarlig, snarare tvärtom. Jag är mycket seriös i mitt föreläsande, jag vill verkligen leverera varenda gång och jag lägger alltid många timmar på att förbereda mig. Jag går igenom materialet, skapar minnesbilder och planerar in lämpliga tankepauser för min publik.  Jag försöker anpassa mitt framträdande, min klädsel och mitt innehåll enligt den beställning jag fått. Allt för att publiken ska minnas så mycket som möjligt av det budskap jag blivit ombed att förmedla.

Jag bandar ofta in mig själv och lyssnar senare på min egen föreläsning. Vilket de första gångerna var hemskt att lyssna på, fy så konstigt man låter. Men som jag ser det är det ända sättet för mig att testa min egen produkt. Jag vill alltså hävda att jag är en seriös föreläsare. Vad jag däremot inte är och jag hoppas att jag aldrig blir är en allvarlig sådan. Det verkar dock som att dessa två vitt skilda ord blandas ihop och ibland tolkas som synonymer, att vara seriös och att vara allvarlig.

För en tid sedan såg jag detta klipp med David JP Pillipps om hur man undviker Powerpoint döden. Träffsäkert!

 

Den 5.9 firas den årliga företagardagen

På måndag firar vi den nationella företagardagen. Jag är inbjuden till Kristinestad för att fira företagardagen med dem och föreläsa. Publiken är mycket bred allt från entusiastiska 13-åringar som knappast hunnit testa att vara företagare till företagare med decennier av arbetserfarenhet i bagaget. Där finns säkert också en del som inte just alls är intresserade av företagande. Även lokalpolitiker och lärare. En brokig skara alltså. Jag kan inte lova att alla blir nöjda, men jag lovar att vara allt igenom seriös och inte särskilt allvarlig.

Tillfället (klick klick) ordnas av Kristinestands Närlingsliv och är kostnadsfritt.